Det är hög tid att vi lyfter problemet med den ökande mängden monster i våra avlopp. Nedspolat fett och skräp skapar stora problem i avloppssystemen och på våra reningsverk. Gör istället en hjälteinsats och släng våtservetter eller överbliven matolja där de hör hemma – i hushållssoporna eller på en miljöstation.
Mata inte the Monster of Flott
Häll inte matolja eller annat matfett i vasken. Den enda som blir glad är det tjocksmockiga monstret i avloppet som växer sig större och orsakar fler stopp.
Häll i stället oljan i en PET-flaska eller mjölkkartong som du sedan tar till en miljöstation eller lägger i hushållssoporna. Är det bara lite olja eller fett kvar i stekpannan? Torka av med papper och släng i vanliga soporna eller ännu hellre i matavfallet. På detta sätt får Stockholm biobränsle och värme istället för förstoppning och du blir en äkta vardagshjälte. Flott va?!
Don’t feed the Monster of Våtservetter
Det är lätt att tro att toapapper, hushållspapper och våtservetter är samma sak. Det är det inte. Toapapper är gjort för att lösa upp sig i vatten, medan våtservetter är gjorda av bomullsfibrer som inte löser upp sig och hushållspapper är ett våtstarkt papper som inte heller ska lösa upp sig.
I Stockholm spolar vi ner stora mängder skräp i avloppet varje år. Det leder till stopp i pumpar och ledningar. Och kaos på reningsverken. Skräpet sliter på utrustningen, driftskostnaderna blir högre och personalen får ett allt tyngre och smutsigare jobb. Och om du har otur drabbas du av ett avloppsstopp där avloppsvattnet stiger ur toaletten och golvbrunnar.
Vi vill med hjälp av vårt monster lyfta vilka problem något så oskyldigt som en våtservett kan ställa till med.
Så nästa gång du använder en våtservett – göd inte monstret utan släng den i en papperskorg.
Skräpet i siffror
Varje dag året runt slängs skräp i avloppet. Enorma mängder kommer till reningsverken. Men hur mycket är mycket? Och vad är det som slängs i avloppet?
Så här mycket avfall kommer in till reningsverken i Stockholm
- 170 ton per månad (med stor variation mellan månader)
Henriksdals reningsverk
- 70 ton/mån
Bromma reningsverk
- 100 ton/mån
Den stora mängden beror på att vi ändrat styrningen av rensgallren samt infört ett nytt avskiljningssteg som fångar upp det rens som passerat genom gallren.
Vanligaste avfallet i reningsverken (utan inbördes ordning)
- Våtstarkt papper, våtservetter
- Hår
- Tops
- Plastfolie (exv. glasspapper, skyddsplast för mensskydd)
- Mensskydd
- Kondomer
- Snus
Vanligaste skräpet som fastnar i avloppspumpar runt om i stan
- Fett
- Trasor: våtservetter, microfiberdukar, mirakeltrasor, skurmoppar
- Bomullspinnar